..en av mina favoritbloggar

..heter Hjärnfysik, den handlar om löpning och hjärnan. De senaste inlägget har rubriken:Hjärnan är nästan som en muskel. Självklart skriver han utifrån en frisk hjärnas perspektiv.Fast ändå tycker jag att vi med förvärvade hjärnskador har en hel del att snappa upp ur det han berättar om.






Jag befinner mig i det tillstånd där en viss typ av hjärnvåg dominerar..











Delta-vågor

Delta-vågorna finns i frekvensbandet 1 - 3 Hz. De förekommer vanligen vid djup drömlös sömn.

Theta-vågor

Theta-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 4 - 7 Hz. Theta-vågor uppkommer i hjärnan när vi befinner oss mellan sömn och vaka. De kommer även vid mycket kreativa och emotionella processer. De förekommer normalt inte hos en vuxen som är fullt vaken.

Delta-vågor, Theta-vågor

Delta-vågorna och theta-vågor kan också uppträda om man tappar koncentrationen.


Alpha-vågor

Alpha-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 8 - 13 Hz. Alpha-aktivitet är den dominerande hjärnvågen hos en avslappad vuxen individ. Ligger vi och slappnar av utan distraktion kommer alpha-vågorna i hjärnan.

Beta-vågor

Beta-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 14 - 30 Hz. Dessa hjärnvågor dominerar hos den som är pigg och vaken. Du har förutsättningar för att uppmärksamma omvärlden och vara aktiv.

Gamma-vågor

Gamma-vågor tror man är resultatet av att hjärnan koordinerar aktivitet i olika delar av hjärnbarken. Intryck binds samman till en helhet.


Min dagliga hjärnvågsmelodi förändrades efter stroken 2008 och jag försöker göra mitt bästa att dansa  tillsammans med den.

/Marc


Hjälpmedel

Under hösten 2008 dvs relativt snart efter min hjärnskada letade jag efter tekniska lösningar på mina kognitiva(tänkande) problem såsom planerings- och "cash minne" störningar. Jag bläddrade frenetiskt i kataloger för att hitta produkter som kunde hjälpa mig att lösa sådana problem. Det första hjälpmedlet jag inhandlade var en Palm - den fungerar som mitt extra minne och fungerar för planering av min vardag. När jag hade fått den kändes det som en personlig revolution. En sten från hjärtat ramlade ner.  
 
Både Anna och jag är sjuksköterskor och har använt hjälpmedel länge i vår profession. Nu var jag själv i "patientrollen" och behövde olika prylar för att underlätta vardagen.


Min arbetsterapeut Carina hade tillsammans med mig i februari 2009 planerat vad jag behövde. Hon tipsade mig om nätbutiken Varsam som säljer hjälpmedel till bra priser. Jag var ivrig och ville handla på en gång. Anna och jag tog därför bilen till hjälpmedelsbutiken Plus Vardag i Uppsala. Jag köpte där handikappanpassade knivar, saxar, pelikanpennor mm och längtade efter att få börja använda dem. Det var en märklig känsla av lättnad när jag på nytt kunde använda min hand på ett smidigare sätt!


Slutligen vill jag tacka Carina Sandström arbetsterapeut och Lars Ericsson neuropsykolog på rehabiliteringskliniken Akademiska sjukhuset för allt tålamod och stöd under min pågående rehabiliteringsresa!. Ni öppnade för mig svårlåsta dörrar med era profesionella nycklar.


 

Marc 23/09/2009

 


Det trygga semantiska minnet

I söndags den 13 september 2009 var det sista avsnittet i utbildningsradions (UR) programserie om hjärnan. Där fick jag inspiration till veckans inlägg. Programmet handlade om den åldrande hjärnan och berörde de olika minnesfunktionerna.

 

Min trygghet under sjukdomsperioden har varit det semantiska minnets intakta funktion. Med det har jag lätt och snabbt kunnat ta fram information. Det ledde till att jag på jobbet omedelbart kunde svara på frågor genom att använda det som finns lagrat i min genom livet förvärvade kunskapsbank. Det har gjort att självförtroendet varit hyfsat stabilt.

 

Det semantiska minnet svarar för att man kommer ihåg generell kunskap. Det skiljer sig från det episodiska minnet främst genom att det inte kräver en medveten erinring av det tillfälle när man lärde sig det man vill komma ihåg.

 

Denna vecka har viljan att hinna med saker varit starkare än förmågan. Räkningen kom efteråt i form av en "baksmälla" som gjort mig seg någon eller några dagar. Självförtroendet får sig då en tillfällig törn. Jag har inte kunnat prestera det som jag omedvetet hade önskat. I samma takt som baksmällan gått bort har självförtroendet kommit tillbaka. Denna insikt, som verkar enkel har tagit lång tid för mig att komma underfund med.


 

Marc 15/09/2009


Vanor och ovanor- de sitter i storhjärnsbarken

Tisdagen den 25 augusti 2009 lyssnade jag på programmet Kropp och själ i Sveriges Radio P1. Där framhöll Lars Olsson, professor i neurobiologi, Karolinska institutet att...


Hjärnan sparar på beräkningskapaciteten ..... och att


det svåraste för hjärnan är att relatera till andra människor, läsa andra människor, förstå hur man skall vara. Detta sker i storhjärnsbarken. Vanor som uppstår är minnen av handlingar, tankesätt och motoriska program. Hjärnan bygger om sig när nya vanor skapas - nya kopplingar sker mellan nervtrådar.


Vid min sjukdomsdebut för dygt ett år sedan kändes det
tomt i skallen” dvs mina vanor och ovanor var otydliga eller försvunna. Samtidigt var hjärnan hjälplös och skrek efter hjälp på grund av stress. Jag har i efterhand insett att jag nästan omedelbart efter infarkten byggde nya banor i min trasiga hjärnbark. Därigenom skapades nya vanor som syftade till att överleva vardagen – att ge barnen mat, att äta, dricka osv. Vanorna var i inledningen instinktiva. De fungerade i början dåligt för att senare bli mer och mer medvetna och funktionsdugliga.


En dag fick jag följande idé för att minska ansträngningen för min
”nya hjärna”: Jag visste att jag hade ett litet synfel. Den optiker, som jag besökte tyckte inte att jag behövde nya glasögon. Men jag köpte i alla fall nya glasögon! Jag har nu för vana att sätta på mig mina nya och passande bågar. Det gör att jag blir mindre trött och slipper den ansträngning som krävs för att ideligen omedvetet korrigera synskärpan.


Efter infarkten lotsade min fantastiska hustru Anna mig rätt till sunda vanor trots att jag kan vara lite envis och inte alltid lätt att handskas med. När det gäller ovanor så vill jag fortfarande notoriskt hjälpa till med tvätten även om det inte blir rätt vid alla tillfällen. Visst är jag numera mer rutinstyrd än tidigare under sjukdomsperioden men jag känner fortfarande stress när jag har flera bollar i luften. Arbetsminnet har inte längre den kapacitet det hade före skadan. Därför måste jag anpassa mig. Min melodi är nu att göra en sak i taget och låta omgivningen vara ett enda stort bollplank.
 

Jag bryr mig inte om att jag glömt nyckeln sittande kvar i dörrlåset - det ser  jag när jag går ut igen”!

 



Funderingar omkring förmågor....

Människans olika förmågor/intelligens

Nu i september 2009 drygt ett år efter min stroke är jag inne i en period då jag håller på att lära känna mitt nya "själv". Jag gör det medvetet för att på bästa sätt kunna anpassa mig till de nya förutsättningar som jag har. Jag letar mig också tillbaka till den tid i livet när jag var ung och en liten grabb. Jag kunde då t.ex. fantisera om båtar,om det perfekta kastet i basket eller hur man fiskar upp en stor gädda!.
Nu använder jag modern teknologi för att på nytt få känna mina känslor då jag var en ung pojke. I WII-spelet Sport Resort kastar jag nu basketbollen framför en TV skärm och för ett ögonblick minns jag barnet inom mig och den unge grabbens speciella och intensiva känslor. Det känns härligt!




Människans olika förmågor (intelligenser) har ju till stora delar sin grund i hjärnans funktioner. Nyligen tog jag del av Gardners intressanta teori om människans olika intelligensformer som på ett förfinat sätt beskriver människans olika förmågor. Gardner, professor från Harvard i USA publicerade år 1983 en bok i vilken han kritiserade användningen av IQ test eftersom de är så grova. Istället definierade han sju olika intelligensformer och menade att vi alla har dessa förmågor men i olika utsträckning. Denna teori blev av stor betydelse för utbildningsväsendet och synen på barns olika förmågor i skolan. - Jag funderar nu på vilka intelligenser som jag efter min skada är bra på och i vad mån något har förändrats från förr. Före min stroke var jag bra på Gardners punkt 2 – och då speciellt på att organisera. Nu går det trögare att räkna jämfört med tiden före skadan. Däremot fungerar Gardners punkt 6 och 7 fortfarande bra för mig. De berör social och reflekterande förmågor. - Mycket som jag skriver om i min blogg handlar om reflektioner. Den av Gardners punkter som jag är nyfiken på nu är nummer 5 dvs musikalisk intelligens: Lyssna på musik, sjunga är härligt motiverande och utan press att prestera.


 
Gardners indelning av människans intelligenser

 

1. Lingvistisk intelligens: Stort ordförråd, bra språköra, förmåga att förklara för andra.

2. Matematisk-logisk intelligens: Bra på att räkna och bedöma avstånd och vikter, bra på att organisera.

3. Visuell-spatial intelligens: Bra orienteringsförmåga, bra på att hitta och på att föreställa sig saker.

4. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Bra på att arbeta med händerna och att använda kroppen.

5. Musikalisk intelligens: Bra rytmkänsla och känsla för musik, kan känna igen melodier.

6. Intrapersonell (reflekterande): Bra på att förstå egna känslor och duktig på att planera sin tid.

7. Interpersonell (social): Bra på att lyssna och duktig på att leda andra människor.

Gardner, Howard. Frames of Mind: The Theory of Multiple Intelligences.
ISBN-10: 0465025102, ISBN-13: 9780465025107


Dolda funktionshinder-titta på filmen från neuroguiden

 Informationsfilmen från neuroguiden träffade mig rakt i bröstet! Det är en intressant presentation av olika funktionshinder efter en hjärnskada. Dr Per Hamid Ghatan, överläkare i rehabilieringsmedicin i Stockholm talar om detta på ett sätt som är lätt att förstå och ger eftertankar.  

Visst är det så att jag har dolda funktionshinder. Jag tror att jag ganska väl vet vilka hinder som jag behöver kompensera och bearbeta. Här ett exempel: Ibland när jag utsätter mig för nya händelser reagerar mitt inre med oro på ett annat sätt än förr. Den lindrar jag med att exempelvis aktivera mig samtidigt som jag lyssnar på ljudbok/pod-radio eller att bara sitta och "tomglo". Det jag märker hos mig själv är dock att oron inte håller i sig särskilt länge dvs den är övergående. Att utsätta sig för nya händelser och utmaningar är jobbigt. Jag har själv valt att försiktigt vara utsatt - ett sämre alternativ är att isolera sig. Vidare behöver jag nu för tiden längre tid på mig för att inför nya händelser hitta en strategi som är enkel och användbar.


Man bör veta att vällust, glädje, skratt och lek liksom oro, sorg och missnöje uppkommer endast i hjärnan. Det är endast med hjärnan vi tänker, förstår, ser och hör och som vi kan skilja det fula från det vackra, det onda från det goda, det angenäma från det oangenäma.
Sokrates


RSS 2.0